Överlevare på balkongen

Fint väder och 17 grader ute - då måste balkongen röjas! Först en inspektion av växterna som stått ute över vintern. Glädjande att de verkar ha överlevt och nu skjuter skott och nya knoppar! Yay.

En tulpan börjar kika fram ur jorden.

Och båda klematisarna visar tecken på liv. :)

Svartvinbärsträdet skickar nya grenar och knopparna tjocknar till sig.

Städning...

Sådärja. Tulpanskotten har fått sällskap av några fler lökar.

 Det fick räcka som sällskap till rosen också.

I höstas satte jag några tulpanlökar i tomatlådan. Det ska bli riktigt spännande att se vad det blir av dem, om de blir lika fina som på förpackningarna. :)

Hej drejverkstan!

Nu var det över ett år sedan jag drejade senast. Kul att se Calles nya verkstad och släppa loss med leran en hel helg. Katten Uma gjorde oss sällskap.

Här kommer en liten steg-för-steg bildserie över olika moment i drejningen. Fast jag hoppar över några steg eftersom det var lite opraktiskt att fota när händerna för det mesta var ganska insmetade i lera.

I alla fall. Efter att ha knådat leran placerar man en lagom stor klös på drejskivan. Helst i mitten.

Så ska leran centreras. Det gör man genom att först dreja en kon. Något som nästan varje gång mer liknar en fallos.

Fallosen, hm konen, drejar man ner igen typ som formen av en puck. Som då förhoppningsvis är perfekt i centrum på skivan så att inte alstret sedan vobblar någonting. I teorin, alltså.

Sen kan man sätta igång! Leran öppnas genom att man trycker ett finger i mitten och sen är det bara att köra. Innan man formar en skål kan det vara vettigt att dreja typ en cylinder för att få upp höjden.

In action. Spegeln är bra för att man i den ser skålen rakt från sidan utan att behöva luta sig ner. Så att man ser vilken form den får.

Dagen efter, när leran är lädertorr är det dags att beskicka, man svarvar till undersidan med hjälp av ett verktyg som jag inte minns namnet på. På bilden är två koppar beskickade, de andra har kvar sina klumpfötter.

Därefter följer att dra och sätta fast handtag, nej hänklar, på fackspråk. Det fångades inte på bild. Efter första bränningen är det dags att glasera. De här vackert röda kopparna och skålarna kommer att bli svarta efter nästa bränning.

 Det var det! Nu väntar jag bara med spänning på att grejerna ska brännas klart så att man kan få se hur slutresultatet blev.

Tokstolligt klänningsprojekt

Jag vet inte riktigt varför men när jag såg denna klänning på Pickles blev jag jättesugen på att sticka den. Visst är den fin, men vilket stort projekt! Och så mycket slätstickning på långa varv! Inte några färgbyten eller mönsterdelar att se fram emot. Jag stickar mest mindre projekt. Men ändå kände jag starkt att det här skulle nog vara härligt att hålla på med. :)

Sagt och gjort, jag klickade hem garnet och bara några dagar senare kom det i brevlådan. Yay!

Färgerna heter Vattenmelon och Paradis. Vattenmelon (den korallorangerosa) ska vara på kjoldelen och den andra alltså på ovandelen. Jag lade med det samma upp de 220 maskorna och började. (Beklagar dålig bildkvalitet nedan. Det var sent på kvällen och min mobilkamera är dålig i skum belysning).

Om detta projekt någonsin kommer att slutföras är jag osäker på, jag har så många andra påbörjade projekt som det inte händer så mycket med. Men än så länge är det kul och jag har redan stickat upp det första nystanet. Vilket resulterat i knappt en decimeter kjol..

Så här ska det se ut när klänningen är klar, fast i mina färger såklart:

Stilstudie svartvinbärsträdet

När man längtar efter något gott, ja då kan man frossa lite i bilder under tiden. Här kommer en utvecklingsstudie av min uppstammade svartvinbärsbuske som införskaffades förra sommaren. Dock efter blomningssäsongen och med enbart ca 16 bär på som åts med andakt. (Ett litet bär går att skymta på bilden nedan).

Jag blev överlycklig när busken visade de första tecknen på att ha överlevt vintern.

Här kan man se blomknopparna.

 Nu väntar jag på att bären ska mogna.

Några har börjat skifta färg, kämpa! :)

Tomathistoria 2014

Såklart odlar jag tomater även i år. Det har visat sig funka bra på min balkong trots att jag inte har växthus och att det inte är sol hela dagen. I år har jag hela tio plantor, alla av olika sorter! :)

• Tiny Tim
• Diplom F1
• Red Pearl från Wallinskaya
• Johanna-tomat från Sofia
• Aztek Negro
• Morning Sun
• Garden Delight
• Chudo Sveta
• Frilandstomat av okänd sort
• Busktomat av okänd sort

De sex sistnämnda har jag fått som små plantor från släktingarna i Björklinge. Nu är det trångt och härligt på balkongen!

Här kommer en bildresumé. I slutet av mars sådde jag några frön i egenrullade såkrukor och en mjölkkartong.

Jag var sparsam med fröna eftersom jag vet att jag inte har plats för så många plantor. Fler än väntat grodde. Här en busktomat (tar mindre plats..).

 Dessa är lite mer påkostade ekologiska frön.

Dags för omskolning. Två Tiny Tim och tre Diplom F1.

Snart blev det fullt i fönstret. Här någonstans har de sex plantorna från Björklinge tillkommit och alla vill ha bästa solplatsen.

Man ska inte sätta ut dem före juni egentligen, pga av risken för nattfrost. Men jag fuskade någon vecka för att göra mer plats i köksfönstret. Tre plantor gavs sedan bort.

Nu längtar jag efter att få provsmaka snart. Det blommar ganska rikligt och små kart har visat sig på Red Pearl.

Sockor i isländsk ull

I april var jag på tjänsteresa till Island, och passade bland annat på att inhandla lite garn. Jag hade sockor i åtanke, men eftersom jag inte stickat sockor på en sisådär sju år kände jag mig väldigt osäker på hur mycket som går åt. Jag tror att jag till slut kanske köpte tre gånger så mycket som behövs för att vara på säkra sidan, men då finns ju möjlighet att jag skulle kunna göra flera par, om inspirationen håller i sig ett tag. :)

Det var inte helt enkelt att välja färg.

Till slut fick det bli en kombination av grått och gult. Under en lagom lång tågresa mellan Göteborg och Stockholm drog jag igång. Jag har googlat ganska länge efter ett sockmönster för vanliga enkla sockor, men där man börjar från tån. Det är praktiskt eftersom jag ännu inte har bestämt mig för hur höga skaften ska bli. Till sist hittade jag detta mönster som funkar bra att utgå från.

Sedan har jag stickat på. Först blev det för brett, så det var bara att repa några varv. Jag gillar sockor som sitter ganska tight på foten.

Har börjat utöka för hälkilen på den första sockan. Än så länge ganska problemfritt. Det kluriga är nog att få till hälen snyggt. Tanken är att den ska bli gul som tån, men vet inte riktigt hur stort det gula fältet ska bli.

Jag är så glad att Linda har varit snäll och lånat ut en uppsättning strumpstickor till mig så att jag kan sticka båda sockorna parallellt. Det underlättar för att jag ska komma ihåg hur jag gör, och också för att stickfastheten ska bli så lik som möjlig, och att sockorna därmed kanske kan bli lika stora! :)

Så nu ska jag köra på med socka nummer två ett tag.

Långsamt framåt med koftan

Det går långsamt och ryckigt, men det går i alla fall lite framåt med min gröna Miette. Nu har jag kommit så pass långt att jag måste bestämma hur långa ärmarna egentligen ska bli. Det är när de stora besluten dyker upp som det tar stopp och blir längre pauser i stickandet.

Jag inser att jag borde använda bättre fotostudio (utomhus!) och bättre kamera (systemkameran!), men det får bli när koftan slutligen är klar och eventuellt redo att användas.

Sicksackmönstret hoppas jag kommer fram lite bättre efter blockning. Ska bli spännande att se! :)

Från baksidan.

Färdigfotat för denna gång. Nästa gång hoppas jag blir när den är helt klar! Förmodligen kommer jag att göra om avmaskningen nertill, den blev för hård. Jag borde ha stickat ut koftan lite större vid resåren nere, men det har jag redan gjort om en gång så nu får det vara. (Det skulle kräva att jag också gör om knappkanterna.) Kanske går det att forma till lite vid blockningen, hoppas på det. Annars får jag alltid använda den öppen. :)

Så här kan det se ut, stickning och en kopp te framför ett avsnitt av Trädgårdsmåndag.